Vardagshjälte

Tänkte ta och berätta lite mer om mig själv i detta inlägg.

Mitt riktiga namn är Anders, men de flesta kallar mig Andy. Är en kille på 19 år, som studerar samhällskunskap med språkinriktning i Pajala (liten by i Norrbotten), samt bor här sedan snart 11 år tillbaka. Anledningen till att jag har flyttat till Pajala av alla ställen (vanligt förekommande fråga på krogen), är bara helt enkelt av den anledningen att det är morsan som har rötterna här uppe. Det ska även tilläggas att innan jag flyttade hit så bodde jag i Duvbo utanför Sundbyberg, Stockholm.
Snart är det dags för studenten, och det är så sjukt mycket jag måste fixa klart innan dess. Har satt mig själv i den situationen, så jag måste ta mig ur den själv också.

Utöver skolan så brukar jag ibland jobba som badmästare på badhuset i Pajala. Måste dock fixa nytt jobb till sommaren då badhuset har stängt under sommaren. Och i dessa tider...

Fast det är ju klart, jag har lite fritid också. Brukar spendera den tiden med att spela gitarr, surfa runt på nätet, hänga med kompisar, köra bil, festa, kolla film, lyssna musik... basic stuff, helt enkelt. Musik tar upp en ganska stor del av min dag. Så gott som varje dag har jag musik i öronen, och brukar plinka på gitarren nästan varje dag också.

Bland de grejerna som jag verkligen gillar så kommer väl inte sömn som en större överraskning. Och de jag gillar mindre... det händer inte så ofta nuförtiden, men när jag var yngre brukade lillbrorsan komma och hoppa på mig så att jag skulle vakna nästan varje dag.

Sedan brukar jag vara att träna lite då och då, på gymmet mest. Jag har vad man skulle kunna kalla "brist på träningsdiciplin". Det var bättre förr, men jag tränar ju i alla fall. Brukade spela ishockey och fotboll, men ishockeyn blev jag less på i nian. Ska eventuellt börja träna fotboll igen, men jag tänker inte ens tanken på att jag ska spela några matcher. Inte ens om jag får betalt.

Framtidsvisioner skulle väl kunna se ut såhär hos mig vilken dag i veckan som helst: har funderat väldigt mycket på sistone att söka Au Pair jobb i USA efter att alla mina skolarbeten är klara. Sedan har även tanken att förbättra mina spanskakunskaper i något spansktalande land kommit fram, kanske direkt efter Au Pair-perioden om det blir av.

Varför just USA? Det har alltid varit ett land som alltid har fascinerat livet igenom. Via filmer, musiken, maten, språket... ja, det mesta egentligen. Språket tycker jag är så coolt att jag mycket hellre skulle vilja kunna tala flytande engelska än svenska vissa dagar. Jag säger inte att jag är dålig på engelska, för det är jag inte, men bra kan alltid bli bättre.

Lite basic stuff angående mitt liv i detta nu.


Som jag sa i förra inlägget, så brukar jag avsluta med några smarta ord om visdom, lärdom eller dylikt. I alla fall om jag har något på lager. Så, här kommer det ett nytt citat. Snart behöver jag inte ens säga att jag ska göra det längre.

Ungdomen vore ett idealiskt tillstånd om den kom senare i livet.