Vardagshjälte

Jocke var och såg filmen Surrogates i måndags. I huvudrollen: Bruce Willis.



Själv orkar jag inte beskriva handlingen i stora drag, så jag kopierar från MovieZine.

"Året är 2017 och världen är lik vår egen, med en stor skillnad. Robotavatarer som kallas för "surrogat" har ersätt den mänskliga kontakten och styrs från bekväma fåtöljer i hemmets säkerhet. "Life...only better" lyder slogan för företaget som tillverkar surrogaten och det är något som i princip alla tagit fasta på. Surrogaten är perfekta versioner av sina ägare och det är via de här som de lever sina liv. Det finns de som står emot, så kallade Dreads lever i reservat och avskyr det dominerande robotsamhället, men de är marginaliserade."

Dessa robotar är tydligen perfekta. Efter drygt en minut in i Jockes beskrivning förstod jag att dessa Surrogates är en metafor för samhällets ideal. Sensmoralen, utan att jag själv har sett filmen, verkar uppenbar: ingen är perfekt. Varför misstänker jag att filmen slutar med att Bruce Willis karaktär hittar ett sätt att få robotarna att sluta fungera? Ungefär som i I, Robot.

Kanske var tur att jag stannade hemma i måndags.

Är det någon som har sett den? I så fall , kan någon kanske försöka övertyga mig varför detta är en film värd att se?