Kommer jag hinna få en tid på Ambassaden nu?
Shit vad jag är trött. Har varit vaken sedan tjugo över sex i morse. Varför? Jo, var tvungen att åka till Haparanda för att fixa nytt pass. Så jag och morsan brummade iväg till Haparanda och tillbaka - motsvarande ungefär en tredjedel av sträckan till Stockholm - bara för att ta två bilder, ge mitt telefonnummer och fingeravtryck samt skriva min namnteckning. Känns onödigt att ha gjort detta med tanke på att jag smidigt hade kunnat fixa detta själv och skicka med post. Alltså, istället för att åka ca 36 mil fram och tillbaka.
Nåja. Säkerheten måste spela någon roll i alla fall.
Det som var något underhållande, i alla fall på hemresan, var att lyssna på P1. Folk ringde in och snacka om lite allt möjligt. Det var en kvinna som argumenterade emot homosexualitet och blev fullständigt ägd av så väl radioprataren (för övrigt är det en jävligt skön människa, den där Täppas Fogelberg) som av en annan kille som ringde in. Det var lite underhållande att lyssna på. Nu tänker jag absolut inte starta upp en debatt om homosexualitet. Det har jag varken ork eller lust med. Folk får tycka och känna hur de vill.
I vilket fall som helst, nu sitter jag återigen på jobbet och försöker läsa igenom en checklista inför besök på ambassaden. Det stämmer. Det har kommit nu. Det officiella antagningsbeskedet och mitt I-20 formulär har skickats till storebrorsan i Stockholm för att så snabbt som möjligt få det, så att det i sin tur kanske går lite snabbare att hinna boka tid till ambassaden. Hur det kommer att gå? Jag har svårt att föreställa mig att det ens kommer vara möjligt. Man får väl hoppas, helt enkelt. Det sägs att hoppet är det sista som överger en. Man får väl lov att hoppas att så är fallet även den här gången. Fortsättning följer...
Nu ska jag sluta svamla. Ha en trevlig tisdag!
Later.
Ps: Glömde nästan fullständigt bort att berätta vad jag gjorde igår! Var och käkade thaikäk med Tobbe efter jobbet och senare under kvällen kollade vi Kill Buljo. Ja, fy fan vilken härlig film det är alltså!
Nåja. Säkerheten måste spela någon roll i alla fall.
Det som var något underhållande, i alla fall på hemresan, var att lyssna på P1. Folk ringde in och snacka om lite allt möjligt. Det var en kvinna som argumenterade emot homosexualitet och blev fullständigt ägd av så väl radioprataren (för övrigt är det en jävligt skön människa, den där Täppas Fogelberg) som av en annan kille som ringde in. Det var lite underhållande att lyssna på. Nu tänker jag absolut inte starta upp en debatt om homosexualitet. Det har jag varken ork eller lust med. Folk får tycka och känna hur de vill.
I vilket fall som helst, nu sitter jag återigen på jobbet och försöker läsa igenom en checklista inför besök på ambassaden. Det stämmer. Det har kommit nu. Det officiella antagningsbeskedet och mitt I-20 formulär har skickats till storebrorsan i Stockholm för att så snabbt som möjligt få det, så att det i sin tur kanske går lite snabbare att hinna boka tid till ambassaden. Hur det kommer att gå? Jag har svårt att föreställa mig att det ens kommer vara möjligt. Man får väl hoppas, helt enkelt. Det sägs att hoppet är det sista som överger en. Man får väl lov att hoppas att så är fallet även den här gången. Fortsättning följer...
Nu ska jag sluta svamla. Ha en trevlig tisdag!
Later.
Ps: Glömde nästan fullständigt bort att berätta vad jag gjorde igår! Var och käkade thaikäk med Tobbe efter jobbet och senare under kvällen kollade vi Kill Buljo. Ja, fy fan vilken härlig film det är alltså!
Kommentarer
Trackback
