Vardagshjälte

Greetings from Santa Barbara! Dagen har börjat så jävla bra. Jag ska tala om för er varför.

Som jag antagligen har nämnt i tidigare inlägg så skulle jag ha min intervju idag. Om inte: nu vet ni. Innan min intervju tänkte jag sticka till biblioteket och skriva ut mina intervjufrågor (eftersom jag inte har en egen skrivare). Jag cyklar nästan som en dåre då intervjun började närma sig. Jag ruschar in på biblioteket, sätter mig vid en dator, loggar in på hotmail och öppnar mailet jag skickade i natt med mina intervjufrågor...

Och vid det här laget har ni antagligen listat ut att det bara kan gå på ett sätt: någonting gick snett. Förklaring följer.

Natten innan satt jag uppe en stund och filade på mina intervjufrågor. Innan jag tog mitt förnuft till fånga för att gå och lägga mig skickade jag mitt Word-dokument som en bifogad fil via Hotmail. Och självklart, av någon anledning, så glömde jag bort att dubbelkolla. Och när jag väl skulle öppna mitt dokument i biblioteket så var det inte ens där.

Så hur hanterade jag den situationen? Jag bestämde mig i alla fall för att fara och möta upp personen jag skulle intervjua vid namn Lauren. På vägen dit funderade jag ifall jag skulle boka om intervjun eller om jag skulle köra i alla fall. Båda alternativen hade för- och nackdelar. Om jag bestämde mig för att göra intervjun nu så hade jag fått det överstökat och kunnat fokusera på andra grejer som måste fixas, men samtidigt fanns risken att kvaliteten på mitt arbete skulle sjunka drastiskt. Om jag bestämde mig för att boka om så hade jag fått mer tid på att jobba med mina frågor, dvs. förbättra, omformulera, förändra o.s.v. Nackdelen? Tiden. Har jag riktig otur måste jag boka om till ett mycket senare tillfälle, eller så får jag ingen ny tid alls vilket hade sumpat mina chanser rejält.

Väl på plats bestämde jag mig för att åtminstone fråga om jag kunde boka om. Lauren, som jag då skulle intervjua, var fullt förstående till detta. Vi bokade om intervjun till fredag morgon istället, vilket var alldeles utmärkt. På så sätt hinner jag förbättra mina frågor och förbereda mig ordentligt samtidigt som jag inte tappar särskilt mycket tid.

Nåja, man ska inte gråta över ombokade intervjuer. Man ska endast gråta över det faktum att man inte dubbelkollade sitt mail innan man gick och la sig. Man ska alltid dubbelkolla. Det ska i alla fall jag göra i frotsättningen. Brukar vanligtvis dubbelkolla, men av någon anledning gjorde jag inte det just igår.

I övrigt händer inte så överdrivet mycket idag. Jag ska på Digital Imaging om några timmar, jobba på min midterm, avverka minsta en timme och tjugo minuter på gymmet samt plugga lite inför timed writing på torsdag. Den här gången måste det väl gå lite bättre än förra gången kan jag tycka.

Ha det bra där hemma i Sverige!

Later.

Ps: Glömde bort att berätta om gårdagen! Igår efter att jag hade varit hos Hannah Scott, våran tutor, stack jag direkt till gymmet där jag avverkade en timme och tio minuter. Sedan var det bara att fara hem och försöka ladda batterierna så gott det gick innan Photojournalism 190. Som väntat slumrade jag till större delen under första timmen, men sedan fick vi besök av en polis som diskuterade relationen mellan media och polis o.s.v. Vi fick även ta bilder när han iscensatte ett brottsscenario. En elev fick spela misstänkt och alla andra fick ta kort. Och det är väl så jag vill sammanfatta min gårdag.