Home sweet home

Äntligen är jag hemma i Santa Barbara igen! Stack ut på stan och käkade med familjen igår kväll på en italiensk restaurang. Det var sweet! Nu har familjen dragit igen. Föräldrarna och lillebrorsan har dragit norrut mot San Francisco medan storebrorsan och tjejen dragit söderut mot San Diego. Nu är jag helt ensam i lägenheten igen och funderar på vad jag ska göra.

Jag kommer att fortsätta med min sammanfattning, men inte riktigt ännu. Det kommer inom snar framtid i alla fall.

First NHL- game live: check!

Har precis kommit hem från min absolut första NHL-match live mellan Los Angeles Kings och Nashville Predators. Matchen slutade 5-2 till Nashville i en rätt så tråkig match, men vad spelar det för roll? Nu har jag fått se NHL-hockey live!

Bilder från matchen kommer i något annat inlägg. Jag åker tillbaka till Santa Barbara med familjen imorgon och då ska jag se om jag får mer tid till att blogga.

Tre delstater, två tidszoner, en damm, en canyon och en förkylning: del 1

Alltså, vet ni vad? Jag orkar inte sammanfatta alla dagarna med varsitt inlägg. Därför kommer jag göra följande:

Jag kommer att välja ut några av mina personliga favoriter av bilderna jag tagit och ge en beskrivning av de. Hoppas att ni inte har någonting emot det. Det har bara gått så lång tid emellan alla inläggen att jag inte hinner sammanfatta.


Vi hämtade hyrbil från biluthyraren som låg på Folsom Street i San Francisco. Det tog drygt två och en halv timme innan vi fick våran bil. Vi fick dock en stor Chevrolet Suburban och GPS så det spelade inte så stor roll.


En liten fontän ca 50 meter från uthyraren. Gick omkring lite grann i kvarteret i ren tristess.


Stora vågor någonstans utanför San Francisco.


Någonstans på vägen till Carmel. Det blåste som fan! Nästan storm får jag väl lov att säga.


När vi väl kom fram till Carmel (betoning på andra stavelsen) bosatte vi oss på detta ställe. Clint Eastwood har tydligen varit borgmästare här någon gång under slutet på 80-talet. Man lär sig något nytt varje dag.


GPS:en (aka Barbro) hjälpte oss att hitta vägen till Las Vegas.


När jag kom till Los Angeles flytplats i början av augusti trodde jag aldrig att jag skulle få se snötäckta berg på ett bra tag! Jag hade visst fel.

Senare under kvällen anländer vi då till Las Vegas. Det första man slås utav: fan vad mycket lampor det är! Jag var kanske inte så överväldigad då jag var riktigt trött på att resa, men ändå! Det var fortfarande väldigt ljust!


Hotellrummet på hotellet som hette...


Stratosphere! Hotellet ligger precis bredvid (läs: i anslutning med) Stratosphere Tower där man bland annat kan få en grym utsikt över hela Las Vegas och hoppa från 108:e våningen för $99.99! Helt ärligt.


En fin bil stod i casinolobbyn.


Dessa grejer stod i en glasmonter bredvid bilen.


Jag hade i alla fall inte tackat nej till den här elgitarren!


Endast en del av casionvåningen. Helt sjukt vad stort det var!


Fint väder fast kallt under dagen när vi tog en promenad längs "strippen". Kanske inte lika coolt som på kvällen, men ändå!


Las Vegas BLVD. Oh yeah!


Vi skålade i champagne! Ca fyra timmar innan tolvslaget. Men men...


Käkade en wienerschnitzel till middag på Spago, en restaurang på Caesars Palace. Käkade ostron till förrätt. Man ska tydligen svälja vätskan och själva ostronköttgrejen direkt, men jag fick kväljningar. Nåja, jag kommer bort från ämnet! Schintzeln var god!


Det är under nyårskvällen cigarrsnopparen kom till användning för första gången! Legendariskt!


Det var ganska mycket folk utanför Caesars Palace vid tolvslaget.


Det var väl den enda bra bilden jag fick på fyrverkerierna, men vad spelar det för roll? Jag ringade in det nya året med alla andra.


Hehe... Här är jag i högsta hugg efter tolvslaget.


Jag och brorsan hittade en avdelning på Caesar Palaces pokersal där man antagligen har lirat WSOP (World Series Of Poker) några gånger.


Någon kille ska hoppa bungee jump från 108:e våningen av Stratosphere Tower. Galning...


Per och Ann på 109:e våningen.


Ganska grym utsikt över "strippen". Och övriga Las Vegas också.


Övriga familjen begav sig på en promenad längs "strippen" under dagen medan jag bestämde mig för att stanna hemma. Brorsan fick då ansvara för kameran. Han gjorde ett rätt bra jobb. På bilden syns en modell av Empire State Building.


En modell av Frihetsgudinnan.


Brorsan ska ha full cred för den här bilden! Snuskigt jävla snygg får jag lov att säga!


Senare på kvällen återtog jag kameran igen. Försökte denna gången få en bra bild över "strippen" under kvällstid. Det visade sig vara svårare än jag trodde.


Dagen efteråt (måndag) åker vi iväg från Las Vegas och mot Arizona när vi kommer till Hoover dammen.


Ena sidan av dammen.


Andra sidan av dammen plus en bro som inte är så värst gammal.


Det kan vara svårt att förstå, men det är sjukt långt ner!

Resten av sammanfattningen följer i nästa inlägg!

Alcatraz och Buskmannen

Av någon anledning vaknade jag redan vid halv sjutiden på tisdagsmorgonen. Jag har i och för sig vaknat tidigt alla dagar jag i San Francisco, men tisdagen var tidigast hittills. Vid halv tiotiden åkte vi spårvagn till Fishermans Wharf där vi käkade frukost på något ställe. Direkt efter frukosten gick vi till båten som skulle ta oss till Alcatraz.

Oh yeah! I´ve been there now! Fo sho!


Denna bilden togs från färjan på väg till Alcatraz.


Ett vattentorn fanns på ön också.


Någon ranger gav instruktioner på vart man skulle gå, vad man fick och inte fick göra på ön samt var toaletterna var.


Ett snapshot på väg till en kort film om Alcatraz.


Just utanför rummet där filmen visades. Har ingen aning om vad den här korridoren har varit en gång i tiden.


En Tommy Gun! Så jäkla coolt!


Jag kommer inte riktigt ihåg vad detta var, men jag tror att detta var något form av tvättrum.


En massa duschar där fångarna tvättade sig, antar jag.


En typisk cell på Alcatraz.


Ett av cellblocken.


Några kända fångar. Från vänster: Alphonse "Scarface" Capone, George "Machine Gun" Kelly, Arthur "Doc" Barker, Alvin "Creepy Karpis" Karpavicz, Robert "The Birdman" Stroud, Ellsworth "Bumpy" Johnson och Meyer "Mickey" Cohen.


En isoleringscell. Inget ställe jag skulle vilja spendera en natt i.


Ett redskap som användes för att bända upp gallret. Detta var bara början på "The Battle of Alcatraz".


Där har ni San Francisco från Alcatraz!


Ett av de tre rummen där tre fångar grävde sig ut och flydde från Alcatraz.


Matsalen ska tydligen ha varit det farligaste rummet på Alcatraz. Varför? Det fanns knivar och andra vassa redskap till hands.


En löpsedel från "The Battle of Alcatraz" i souvenirshoppen.

Fast den coolaste grejen hände nog ändå efter att vi hade återkommit till San Franciscos fastland. Vi började bege oss längs Fishermans Wharf och jag snackade om någonting när storebrorsan helt plötsligt fångar min uppmärksamhet. Han hänvisar mig att kolla åt höger och det gjorde jag också.

Vem ser jag då… OM INTE BUSKMANNEN?! Hur jäkla coolt är inte det? Äntligen har jag fått se honom. Och för er som inte tror mig…


Tji fick ni! Hah!

Nåja, nog om det nu. Sedan käkade vi på något fiskställe på Fishermans Wharf. Sedan knallade vi upp till Lombard Street. Ni vet, den där vägen som går neråt som en s-liknande bana? Den vägen är ju skitkänd från filmer och sådant. Nåja, jag och brorsan började fota lite där.


Det kan vara svårt att se själva vägen, men man ser på bilarna att de går åt vänster och höger.

Efter en stund tog vi taxi till hotellet igen. Senare på kvällev blev det middag på en thairestaurang. Fy helvete vad det regnade och blåste under kvällen. Tror att det till och med var stormvarning på TV. Nåja, det var i vilket fall som helst en fartfylld dag.

Detta var sista dagen i San Francisco. Fortsätt titta in efter fler sammanfattningar!


The time when the entire family was gathered once again

Innan jag börjar sammanfattningen av måndagen vill jag bara säga att nyårsaftonen var legendarisk! Det kommer jag att berätta mer om senare, men låt oss nu ägna de närmaste inläggen åt att sammanfatta de dagarna jag inte kunnat blogga.


Vid niotiden på måndagsmorgonen hade Per och Ann sovit i drygt 12 timmar. Vi bestämde oss för att leta upp ett ställe som serverade frukost. Till slut hittade vi ett ställe som passade oss och våra behov. Jag beställde äggröra och bacon idag igen. Det var helt okej!

Vi beslutade oss efteråt för att gå till ett stort köpcentrum där bland annat Nordströms fanns. Och det finns bara ett ord jag kan använda för att beskriva det köpcentrumet:

Skitstort! Helt ärligt: jag har aldrig varit i något större köpcentrum förut! Det är som att man har byggt in fyra köpcentrum i ett och samma köpcentrum med hur många tusentals kvadratmeter som helst. Det värsta måste nog ändå ha varit på Nordströms. 7-8 våningar! Vi gick tidigare omkring på Bloomingdale´s som låg i andra änden av byggnaden i evigheter innan vi jobbade oss mot Nordströms. Ni kan bara gissa hur mina fötter mådde efteråt.

Nåja, det är väl kul att gå omkring och kolla ifall man hittar någonting fint. Jag tog inte med mig kameran under den för- och eftermiddagen. Hade jag gjort det hade ni fått se hur stort det var.

Vi tog en paus mitt i allt promenerande för att ta en latte. När vi väl var klara med det bestämde jag mig för att börja röra mig hem mot hotellet.  På vägen hem gick jag en omväg och kollade runt efter lämpliga restauranger att äta på till kvällen då resten av familjen skulle anlända. Efteråt gick jag hem och chillade ett bra tag innan Per och Ann kom hem igen. Chillade lite på Union Square också.

Runt fem, sextiden knackade det på dörren och jag visste ganska väl vilka det var. Självklart var det morsan, farsan och lillebrorsan. Det utväxlades lite kramar, julklappar och allmänt prat innan hela familjen gick ut för att äta.



Jag flyttade ner till morsan, farsan och lillebrorsans rum när de hade anlänt.


Bästa julklappen! Tackar tackar!

Det var måndagen det! Håll utkik efter resterande sammanfattningar!

Happy new year everybody!

Sammanfattningar av de gångna dagarna är på gång under nyårsyran. Eller ja... det är ju nio timmar kvar till det nya året i Las Vegas, men hemma i Sverige är det snart dags! Jag kanske bestämmer mig för att göra en årskrönika eller något för ert nöje, men nu vill jag fokusera på två saker! Förutom att jag är i Las Vegas för tillfället så vill jag delge en sak med er: jag har fått mitt betyg i fotojournalistiken nu.

Jag fick ett B! Hell yeah vad gött! Nu kan vi se fram emot nästa termin!

I övrigt: gott nytt år till er alla!

Spårvagnsturen eller En Dag På Fishermans Wharf

Här är ytterligare ett inlägg i serien av inlägg jag kommer att göra de närmaste dagarna. Jag måste ju ta ikapp vad jag inte har hunnit blogga de senaste dagarna. Ni får stå ut med det. Jag tycker inte heller om det.

Hursomhelst, dags för att sammanfatta söndagen på Fishermans Wharf!

Vi vaknade vid åttatiden på söndagsmorgonen och käkade frukost på hotellet. Jag hade förväntat mig någonting mer än rostmackor, mjölk och müsli, men tydligen var det alldeles för mycket att begära. Nåja, vi fick i oss frukost i alla fall. Efter frukosten bestämde vi oss för att börja promenera mot hamnen och Fishermans Wharf. På vägen dit gick vi igenom Chinatown och väl framme vid hamnen bestämde vi oss för att käka på något ställe vars namn jag inte kommer ihåg. Det fick bli äggröra och bacon och det fick på något sätt kompensera för frukosten på hotellet. Det var riktigt gott!


Det här var brunchen då. Äggröra, korv, brödskivor etc. Det var rätt gott!

Vi gick sedan omkring i diverse småbutiker på Pier 39 och vi hade grymt utsikt ut mot… Alcatraz! Det är ju helt otroligt att så ha sett Alcatraz. Det trodde jag aldrig att jag skulle få göra. Vi såg även Golden Gate bron en bra bit längre bort. Måste påminna mig själv om att åka dit och fota lite någon dag.

Det känns ju som en grej man bara måste göra, eller hur?

Vi gick vidare längs Fishermans Wharf. Jag såg även den exakta platsen där Filip & Fredrik mötte Buskmannen i 100 Höjdare. Tyvärr var han inte där av någon anledning. Honom hade jag velat träffa.

På väg tillbaka till hotellet åkte vi transportmedlet som symboliserar San Francisco: deras spårvagn. Det var verkligen en cool upplevelse att åka upp och ner för San Franciscos alla backar. Det coolaste var att åka uppför backarna och sedan titta bakåt. Shit vad höga vissa backar är! När man sedan skulle åka ner för en riktigt hög backe var det bara att hoppas att bromsarna fungerade som de skulle. Fast resan hem gick ju bra i alla fall.


Första anblicken mot Alcatraz på avstånd. Det skulle visa sig två dagar senare att jag skulle få stiga på ön, men det återkommer vi till en annan gång.


Storebrorsan med Alcatraz i bakgrunden.


Storebrorsans tjej med Alcatraz i bakgrunden.


Jag med Alcatraz i bakgrunden. Såklart.


Ett gäng sjölejon och fiskmåsar chillade bredvid Pier 39.


Ser ni skeppet i bakgrunden av bågen? Den användes visst under andra världskriget. Gick dock inte närmare för att spana in skeppet.


Alltså: välkommen till Fishermans Wharf!


Det här är bara en av de många spårvagnarna som finns i San Francisco!


Vid ändhållplatsen stannar vagnen på en rund plattform där några personer puttar denna plattform för att få vagnen åt rätt håll.


Jag har på senare tid börjat peka väldigt ofta när jag väl är på bild. Det är väl någon form av fas jag genomgår i mitt posande.


När vi väl hoppade av bestämde vi oss för att gå på Macy´s och några andra varuhus en sväng.


På Union Square var det mycket folk. Väldigt mycket folk!

Efter ett tag gick vi tillbaka till hotellet och käkade lite snacks och drack några iskalla Miller. Det satt riktigt fint. Sedan gick Per och Ann iväg för att shoppa lite mer. Jag hann somna i sängen innan de kom tillbaka. När jag sedan vaknade igen var klockan tjugo över nio på kvällen. Per och Ann sov som stockar, antagligen utmattade av jet lagget och allt promenerande under dagen. Jag var dock pigg igen så jag gick ut till Union Square en sväng och spanade in nattlivet och julbelysningen som lyste upp hela torget. Det var sjukt jävla coolt!  Jag bestämde mig sedan för att gå en sväng runt närliggande kvarter och kolla efter någonstans att käka då jag kände mig hungrig. Hittade ett Burger King några kvarter nerför gatan. Det var välbehövligt!

Sedan var det bara att gå hem och sova igen. Resten av dagarna kommer så småningom. Håll ut!

Sammanfattning av julafton och juldagen

Nu är jag återigen tillbaka efter en heldag med Alcatraz, Clam Chowder, Apple Store och thaikäk. Det får jag dock återkomma till en anna gång då jag fortfarande har en massa dagar att sammanfatta.

Vi börjar med julaftonskvällen och juldagen!

Julaftonskvällen (fredag) blev rätt så trevlig får jag lov att säga! Jag käkade middag i lägenhet 117 (som tjejerna från Haley nu har flyttat in i) tillsammans med Dan, hans polare Benny, Marie, Elisabeth, Gabriella och Frida. Det verkade som att mina revbensspjäll gick att äta trots allt. Utöver det fanns det potatis, prinskorv, köttbullar, potatisgratäng, rödbetssallad, ägg, lax, knäckebröd och lite annat smått och gott (dock ingen skinka, men det skulle de käka på juldagen istället). Vi drack lite god Budweiser och någon drack något glas rött till maten. Efteråt blev det lite fika och kaffe, och när klockan började närma sig midnatt bestämde jag mig för att gå hem och fortsätta fixa med packningen.


Här var all julmat uppdukad på bardisken så det var bara att börja plocka!


Dan var nog riktigt taggad på julbordet!


Förrätten: toast med sallad, lax och citron.


Jultallriken! Oja, vad gott!


Själva natten blev ganska fri från sömn, om jag får säga det själv. Däckade ett tag i soffan, men sedan bestluade jag mig för att vara vaken fram till tågresan. Under tiden slutförde jag packning, städade lite mer (blev långt ifrån klar, men det ser bättre än det gjorde innan), kopplade ur alla kontakter och slösurfade fram till klockan åtta. Det var inte då tåget skulle gå, men jag orkade inte hänga i lägenheten längre. Jag kommer att återse lägenheten om drygt två veckor, mer eller mindre. Hoppas att lägenheten håller sig i trim och att myrorna inte har tagit över helt och hållet!

Jag tog ett stopp på 7Eleven och införskaffade mig frukost i form av en Italian Sub och en Cola innan jag raskt fortsatte vidare mot tågstationen. Där väntade jag i drygt en timme och tjugo minuter innan tåget till slut rullade in. Jag intog en slumpvis vald sittplats och tåget började rulla igång. I drygt två och en halv timme satt jag på tåget som tog mig till en helt, för mig, okänd plats vid namn San Lois Obispo.

När jag väl hoppade av tåget gick jag raka spåret till en buss.  Jag trodde att det var en typ av transferbuss som skulle ta oss till nästa tåg, men så gick det inte riktigt till. Det var först när bussen började åka iväg från orten och jag såg på en skylt att det var 233 miles kvar till San Francisco hajade jag till.

Här går jag och tror att jag ska få åka tåg hela vägen till San Francisco. Det fick jag inte. Tyvärr.

Bussresan var påfrestande. I alla fall om man tar i åtanke alla gånger jag däckade under resan. Första gången skedde redan efter typ 20-30 minuter inpå resan. Vaknar sedan upp av att vi skulle ta vår första paus i en stad som heter King City. Det blev en snabb runda in på Donken för att beställa två double cheeseburgers och en medium läsk.

Resan fortsatte. Nästa paus skedde i San José. Närmare bestämt vid deras tågstation. Busschauffören gick in och gjorde någonting. Under tiden lade jag märke till en byggnad som var rätt stor, ungefär som en sportarena. När busschauffören kom tillbaka frågade jag honom vad det var för byggnad. Då svarade han att det var arenan där San Jose Sharks brukar spela sina matcher.

Vem trodde att jag skulle stå ungefär 400 meter utanför San Jose Sharks hemmaarena för ett år sedan? Det gjorde inte jag i alla fall! Jag skulle vilja visa en bild på arenan, men bilden blev så jäkla suddig och jag fick ingen chans att ta en ordentlig bild.

Efter att ha däckat någon gång till vaknar jag av att busschauffören ropar att vi har anlänt till San Francisco. Jag blir genast mycket piggare och tar med mig mitt bagage för att sedan ställa mig på trottoarkanten och bara tänka: ”Nu är jag alltså i San Francisco. Shit!”

Okej, jag kommer inte exakt ihåg vad jag tänkte då, men någonting i den stilen. Nu förstår säkert. Ni som läser detta inlägg är nog smarta individer som väldigt enkelt kan förstå hur förbannat coolt detta är.

När jag väl gjort det började jag fundera på hur jag skulle ta mig till hotellet. Jag menar, jag visste ju trots allt inte hur jag skulle ta mig dit. Som tur är kom en taxi och jag visslade in den. På väg till hotellet var det två saker som slog mig:

1.      Taxin var en elbil. Jävlar vad tyst den var!

2.      Taxichauffören började snacka i telefon eller något kort efter att jag hade stigit in. Han snacka något språk jag inte kände igen.  Kanske någon form av indiska, men det märkliga var när han snackade. Han lät så djävulskt likt Dr. Bombay!

Nåja, han tog mig till hotellet snabbt och säkert. Han fick lite dricks också. Det var ju trots allt juldagen i San Francisco. Jag gick in till hotellet och kollade ifall Per och Ann, storebrorsan och hans tjej, hade checkat in. Det hade de inte gjort så jag gick till Starbucks en stund för att försöka fördriva tiden. Kort därefter gick jag tillbaka, väntade ca 20-30 minuter och till slut kom de in genom porten. Ett kärt återseende då jag inte har sett de sedan jag var i Stockholm innan avfärden ut i världen.

Och jag körde en liten brottningsmatch med brorsan kort därefter också. Jag tror att jag vann.

Och för att fira att denna duo tagit sig till staterna utan några större problem, förutom att deras bagage fastnat i Frankfurt, gick vi ut på restaurang för att käka. Och jävlar vad vi fick käka! Helt groteska storlekar på portionerna. Och för två jet laggade svenskar blev det kanske en aning för mycket att hantera. Fast det skulle nog bara bli värre när efterrätten kom in. Bilder som följer förklarar.


Varmrätten bestod av lamb chops och potatismos samt någon andra grejer.


Efterrätten á la grotesk! Stor chokladtårtbit med jordgubbar och grädde.


Efter middagen var det bara raka spåret tillbaka till hotellet för att sova.

Jag kommer att återkomma med de andra dagarna vid andra tillfällen. Nu är det däremot snart dags att sova efter en intensiv dag. Hoppas att ni har det bra där hemma i Sverige!


I´m still alive!

Jadå, jag lever fortfarande! Jag har däremot inte haft tillgång till internet förrän nu. Ni kommer att få en sammanfattning av mina dagar i San Francisco så småningom. Fast nu har jag inte riktigt tid.

Ska snart sticka på båttur runt Alcatraz!

Paul Walker is almost my neighbor?

Nu blev det en sådan där paus i bloggandet som egentligen inte är rättfärdigad. Jag har helt enkelt inte orkat skriva. Så, återigen: en ny sammanfattning av vad som har hänt.

Natten mot måndag gick jag inte och lade mig runt tolv, men halv ett gick jag faktiskt till sängs. Och det gick ändå rätt bra att somna trots att jag hade däckat i soffan några timmar under dagen. Under dagen gör jag inte mycket. Jag hänger med Dan, lagar lite käk, hänger med Dan, surfar, hänger med Dan, surfar och sedan på eftermiddagen/kvällen stack jag och...

*trumvirvel*

DAN!

Big surprise, jag vet. Hursomhelst, jag och Dan stack till Jack In The Box, en hamburgekedja som jag inte hade käkat på förrän i måndags. Det var riktigt goda feta grejer de hade där! Efter det återstod det inte så mycket än att fara hem igen. Väl hemma börjar jag surfa och rätt som det är så är klockan...

Åtta på morgonen! Jag som trodde att jag skulle ha fixat till dygnsrytmen efter förra natten, men nej! Det skiter min hjärna visst fullständigt i!

Nåja, det spelar ingen roll nu. Fick ändå skypa med familjen en stund i alla fall. Det var nice! Sedan tog jag mig en dusch, stack downtown för att göra... Nu ska ni få gissa vad jag gjorde!

*Trumvirvel*

Gjorde jag:

1) Gick till tandläkaren
2) Handlade jag julklappar
3) Käkade jag chow mein på Panda Express
4) Shoppade en ny tröja från American Eagle

Rätt svar är...


Käkade chow mein på Panda Express! IGEN!

Det var praktiskt taget enda anledningen till varför jag åkte in till stan. Eller ja, det var ju faktiskt inte bara det jag gjorde. Jag gick omkring i olika butiker och kollade på lite kläder. Bara för skojs skull för att se ifall jag hittade någonting. Det blev dock inget köp den här gången, men vem vet? Kanske nästa gång.

Jag köpte däremot andra grejer. Och nej, jag talar inte om marijuana! Jag köpte vykort. 15 stycken närmare bestämt. Jag tänkte att jag kan använda några av vykorten som kladd innan jag faktiskt skriver ordentligt för att skicka iväg. Jag har några addresser jag ska skicka till så håll utkik i brevlådorna! Med största sannolikhet kommer de fram nästa vecka. Beror i och för sig när jag skickar iväg de, men man kan ju i alla fall hoppas att de inte tar alltför lång tid på sig.

Det hade ju sugit rätt hårt.

Efter stan kommer jag hem, och efter en stund kommer Dan ner och säger att han vet vad han har fått för betyg i sina kurser. Tydligen skulle man kolla på ett helt annat ställe på Pipeline, det online baserade systemet vi använder på City College. Han guidade mig dit, och jag var så jäkla nervös för att kolla så jag lät faktiskt honom kolla först.

Och hör och höpna: Jag fick B i Journalism 101! Så som jag har oroat mig över den kursen! Jag fick B i Journalism 121! Det vissta jag i och för sig på förhand, men ändå! Och kronjuvelen: A I DIGITAL IMAGING! Jag kunde nästan förutspå detta, men det var ingenting som jag hade kunnat tänka mig i början av terminen!

Plus att jag blev godkänd i idrottskursen plus den där jävligt tråkiga introduktionskursen vi läste i början av terminen. Av någon anledning har inte Photojournalism 190 blivit betygsatt ännu. Förhoppningsvis blir jag godkänd i den kursen och kan börja blicka framåt istället.

Efter att jag drog en power nap på ca 20 minuter stack jag med Dan upp till Mesa då han skulle klippa sig. Varför jag följde med? Bara som sällskap. Jag trivs med mitt hår så som det är för tillfället. Väl inne på "The Barbershop"... Det räcker helt enkelt med att säga att det kändes exakt så som i alla amerikanska filmer där en barbershop är med. Stämningen där var riktigt jäkla chill! Sedan var det inte heller helt fel att kolla i tidningar med snygga Lexusmodeller och andra modeller som visar sina behag, if you know what I mean...

För tillfället degar jag i soffan och väntar på att skypa lite med Erik. Vid sjutiden ska jag och Dan dra till K-Mart i Goleta. Lite sådär halvspontant, men jag har ju ingenting bättre för mig ikväll. Hoppas att ni har det bra där hemma i Sverige!


Ps1: Det regnar fortfarande. Enligt Dan ska det regna imorgon och på torsdag ska det tydligen bli fint. Vå får väl hoppas på det.

Ps2: När jag och Dan käkade på Jack In The Box igår nämnde han att Martin från 222 hade sett Paul Walker (The Fast And The Furious-filmerna, bland annat) uppe vid någon mack på Mesa. Jag fick vidare höra av Dan att Paul Walker tydligen bor någonstans uppe på Mesa. Alltså: han bor alltså i Santa Barbara. Någonstans vid Mesa. Där jag är väldigt ofta. Hur sjukt är inte det?! Dan hade fått höra allt detta av Viktor. Jag visste inte ens det... förrän nu.

Rain, rain, go away

Jag är så sjukt less på regnet. Det har typ regnat non-stop i tre dagar nu. Det är fan inte kul. Känns väldigt handikappande. Är det här verkligen vanligt decemberväder i Santa Barbara? Jag vet inte, men lite mindre regn hade ju inte skadat.

I övrigt sov jag ingenting förra natten. Men det återkommer jag till.

På lördagskvällen hängde jag hos Dan ett tag och kollade lite TV när Martin kom in. Vi satt och glodde TV ett tag innan vi bestämde oss för att sticka downtown och käka lite käk från Panda Express. Tyvärr skulle det ju vara stängt. Då bestämde vi oss för att sticka till Subway på Mesa istället. Det var ju också riktigt gott! Sedan stack vi hem igen. Jag gick till lägenheten där jag förblev ensam. Jag beslutade mig om att börja kolla The Karate Kid. Sagt och gjort. Sedan kollade jag The Karate Kid 2, The Karate Kid 3 och The Next Karate Kid.

Ni kan ju själva tänka er att det blev rätt sent då. Plus att jag dessutom kollade igenom Leaving Las Vegas, en film som Dan tipsade om.

När sista filmens eftertexter hade rullat förbi beslutade jag mig för att ta bussen ner till Panda Express. Och det var en alldeles för överdriven lång busstur. Förklaring följer.

Jag åkte nummer 5 mot Mesa/La Cumbre. I vanliga fall hade jag tagit nummer 5 mot downtown, men det skulle ta ett tag innan den kom dit så jag hoppade på första bästa buss. Hursomhelst, jag råkade nicka till några minuter i bussen och busschaffisen reagerade lite på det. Han sa att jag hade kunnat hoppa av vid någon hållplats nära stationen eller något i den stilen. Jag hängde inte alls med.

Nåja, efter typ 40 minuter i buss var jag framme downtown som vanligt vis hade gått på 5-7 minuter. Jag stack direkt till Panda Express och käkade en massa chow mein, orange chicken och mandarin chicken. Välbehövligt kan man lugnt säga att det var.

På väg till busstationen gick jag längs State Street då en kvinna skulle gå över vägen. Hon stod precis brevid en palm. Vad hon inte visste var att en bit av palmen hade lossnat oh var på väg ner mot henne.

Rätt som det är far den med en duns mot asfalten. Nu hade hon tur, men vem vet vad som hade kunnat hända ifall den hade träffat huvudet.

Sedan tog jag bussen hem och efter det hag jag inte gjort ett skit. Jag däckade i soffan i någon timme eller så. Sedan däckade jag igen några timmar. Det är väl priset man får betala för att man inte lägger sig. Därför ska jag lägga mig innan tolv idag för att försöka styra upp rytmen lite.

Hoppas att ni har det bra där hemma i Sverige!

Raindrops, raindrops. Wherever you look, raindrops.

Regnet fortsätter att falla ner från himlen. Det har det gjort ända sedan igår kväll. Det verkar inte vilja sluta på ett tag.

Det blev som vanligt en sen natt, men jag fick till nog med sömn tror jag. Det enda jag har gjort idag, med tanke på att jag steg upp vid fyratiden, är att ha lyssnat på Dans erfarenhet av flugor i lägenheten, blivit oerhört sugen på chow mein från något ställe, insett att jag inte har nog med kontanter, gjort egen chow mein med beef flavor och en bränd hamburgare som jag skar i bitar, käkat min brända beef patty chow mein och inte direkt njutit av den, surfat...

Ja, väldigt kort och koncist. Har ingen aning om vad som händer under resten av kvällen. Antagligen inte ett skit. Nåja, om en vecka är jag i San Francisco i alla fall! Dags att börja ladda upp inför det. Hoppas att ni har det bra där hemma i Sverige!

It was about time I shaved

Tjenare på er! Gårdagsnatten blev sen som vanligt, och om jag känner mig själv så kommer även denna natt att bli sen. Jag får fan ta och skärpa till mig på den fronten snart.

Zoe bestämde sig för att övernatta i lägenheten. Det var dessutom hon som väckte mig vid halv tolv, tolvtiden då hyresvärden Bill och någon annan snubbe kom och började kolla alla brandlarm och diverse andra grejer. Det var nog lika bra att jag steg upp då. Efter det var jag och Zoe uppe hos Dan ett tag innan hon stack hem till Haley House och jag bestämde mig för att ta en dusch. Jag passade även på att raka mig. Det var nog fan på tiden att jag gjorde det.

Före- och efterbilder följer.


Nu kanske ni förstår varför jag kände för att raka mig.


Vänterprofil.


Högerprofil.

Är ni redo för förvandlingen?


Taddaaa! Bilden är lite suddig, en ni ser ju i alla fall att allt är borta. Jag missade endast pyttelite på ett ställe, men det går att fixa.


Vänsterprofil.


Högerprofil.

Någon gång efter duschen råkade jag slumra till i sängen ett tag. Vid fyra eller hav fem sticker jag upp till Dan igen för att kolla läget. Dan och Martin (en kille från lägenhet 222) satt och chillade. De hade farit och hämtat käk från Panda Express vilket gjorde mig väldigt sugen på att beställa hem käk. Fast till slut tog jag tag i saken och fixade lite spaghetti och korv. Nästan direkt efter maten kommer Dan och säger att vi ska fara och bada jacuzzi på Harbor Heights, ett lägenhetsområde som ligger lite närmare skolan än Buena Vista. Martin har nyligen flyttat in där med några andra grabbar och kommer att bo där under nästa termin.

Fuck yes! Det var den bästa idén som jag fått ta del av den här veckan!

Jag, Dan, Martin och Zoe gled ner till Harbor Heights i Martins Merca. Där väntade en runda biljard, bastubad, pooldopp och jacuzzihäng i regnet. Det hade varit dåligt väder hela gårdagsnatten och under hela dagen. Grått och trist. Och på kvällen regnade det, fast det var ändå riktigt chill att hänga i jacuzzin. Och tydligen ska det vara ett riktigt kap att bo där också då hyran är betydligt billigare än på Buena Vista. Det finns alltså en vanlig pool, en jacuzzi, ett biljardbord, en pingisbord, ett lufthockeyspel och en bastu.

Vad mer kan man behöva? Det slår nog Buena Vista ganska hårt faktiskt, om jag ska vara ärlig. I alla fall prismässigt. Fast det är ju chill det här med.

Efter det stack vi hem till Dan igen och började kolla på filmen Elf med Will Ferrell i huvudrollen. Efter ett tag stack Zoe, och ett tag efter det fick Martin snilleblixten om att hämta käk från Donken. Sagt och gjort! Återigen kom vi hem till Dan och fortsatte kolla filmen. När den var slut stack Martin hem till sig medan jag och Dan började kolla på Kill Buljo. Vi kollade inte klart hela filmen, men förhoppningsvis kommer vi se klart den imorgon. När jag frågade honom vad han tyckte om den så sa han att den var lite flummig. Förhoppningsvis menar han det på ett bra sätt.

Klockan kvart över tolv gav han upp för att gå och lägga sig. Har sedan dess bara surfat lite grann och tagit det lugnt. Att gå och lägga sig är nog ingen dum idé vid det här laget... Hoppas att ni har det bra där hemma i Sverige!


En Spontan Dag eller Hur Man Har Kul När Rumskamraterna Har Stuckit

Goddagens! Eller ja... i alla fall i Sverige. I Kalifornien är klockan snart tre på natten. Jag jag forfarande är uppe kan jag inte riktigt förklara, men istället för att göra onödiga saker så passar jag på att sammanfatta dagen som har gått. Och vilken chill dag det har varit!

Jag gick och lade mig rätt sent förra natten (som vanligt), men det spelade ingen roll. Jag vaknade runt åtta, halv nio och kände mig dålig i magen. Detta åtgärdade jag och sedan gick jag och somnade om. Vid tio, halv elva vaknar jag igen och ser hur Robin håller på att fixar det sista med sin packning. Kände mig dålig i magen igen och återigen åtgärdade jag detta.

Runt tolvtiden ungefär kör Dan iväg Robin till tågstationen där han skulle ta tåget till Sacramento (och inte San Francisco som jag skrev igår). Jag sa hejdå till Robin, gick in och sedan insåg jag att jag nu är helt ensam i lägenheten.

Det kändes skumt. Skönt, fast ändå trist. Hängde ni med på den?

Hursomhelst, jag fixade käk från Domino´s igen eftersom jag var så jävla hungrig plus att jag inte orkade laga mat (jag lovar att jag ska skärpa mig nu). Passade även på att ta en Budweiser på det... klockan ett mitt på dagen. Sådär lagom passande kan man ju tycka.

Sedan tog jag bussen upp till Mesa då jag var sugen på läsk i stora mängder. En kort stund efter att jag kommit upp till Mesa, ser jag Dan som hade tagit sin bil för att käka på Donken. Jag gjorde honom sällskap och efter det införskaffade vi läsk och diverse andra grejer för att överleva.

Ett tag efter att vi hade kommit hem bestämde jag mig för att tappa upp ett bad och bara chilla ett tag. Det var nog riktigt välbehövligt. Synd bara att badkaret ska vara så jäkla litet.

Någon timme senare var det återigen dags att skypa med Erik. Det blev väl drygt en timme eller så innan det var dags för nästa halvspontana grej: sticka downtown och lira biljard på ett ställe som heter Don Q. Det var jag, Dan, Zoe, Trevor, Aron, Andrews rumskamrat Evan samt två tjejer vars namn jag inte kommer ihåg. Det var riktigt kul att få lira lite biljard igen! Har inte lirat på jättelänge känns det som.

Efter biljarden stack jag, Dan och Zoe till Panda Express på Paseo Nuevo. För er som inte vet vad Panda Express är så är det en thaikäkskedja... typ. Jag käkade lite chow mein, fried rice, orange chicken och vårrullar. Det var riktigt gött, fast riset var lite torrt. Och som efterrätt på det: min absolut första Fortune Cookie! För den undrar vad det stod på min lapp så stod det såhär: "You will travel to many exotic places".

Jag antar att det stämmer. Jag menar... jag hade kunnat rabla upp mina utlandssemestrar jag varit på, men jag nöjer med att hålla mig inom staterna den här gången. Jag bor och studerar i Santa Barbara, jag har varit i Los Angeles, jag sticker till San Francisco nästa veckas lördag, ska fira nyårsafton i Las Vegas, kommer eventuellt åka förbi Redwood-skogen, Grand Canyon och kanske LA igen. Sedan får framtiden utvisa resten.

Shit vad jag halkar iväg från handlingen! Efter att jag hade käkat mig mätt och belåten åkte vi tre till Ralph´s för diverse handel. En ny spontan idé dök upp efter käket: vi skulle kolla någon film! Och vad behöver man till film? En ledtråd: det är knaprigt.

...

BINGO! Rätt svar är: snacks! I form av chips. Och perfekta tillbehöret: salsadipp!

Zoe kom fram till att vi skulle kolla filmen Biodome från 1996. En rätt skruvad rulle som jag har sett tidigare, men inte kommer ihåg särskilt mycket av vad gäller handlingen. Man skulle kunna se den som en föregångare till Dude, where´s my car? Jag lyckades dock slumra till några gånger under filmen så det måste innan bära att jag var riktigt trött. Fast i och för sig: jag har ju varit vaken sedan tiotiden.

Imorgon ska jag se om jag kan få med Dan på att kolla Kill Buljo. Ska bli intressant om jag för det första lyckas få honom att vilja kolla den, och för det andra ifall han tycker den är kul. Fortsättning följer... Hoppas att allt är bra där hemma i Sverige!

Where did the sunshine go?

Få se här... nu har jag inte bloggat sedan måndag, va? Var icke orolig! En ny sammanfattning kommer här.

Natten mot tisdag var jag uppe sent igen. Låg i soffan och kollade The Karate Kid. Alltså, den nya med Will Smiths son och Jackie Chan. Den var väl helt okej. Rätt som det är somnar jag i soffan.

Vaknar upp igen där runt åttatiden på morgonen. Robin var också vaken. Det var även Dan, Aton, Gustav och Emil vid den tiden. Emil och Gustav skulle åka hem till Sverige över julen så vi sa hejdå och sedan hoppade jag in i duschen. Riktigt skönt och välbehövligt må jag säga!

Vid niotiden gick jag till skolan för att få mitt CSN-papper underskrivet, men jag var tvungen att lämna det där. Hoppas bara att det inte tar alltför lång tid att få den underskriven. Direkt efter det gick jag till 7Eleven för att fylla på mobilen och direkt efter 7Eleven gick jag till tågstationen för att hämta mina biljetter till San Francisco.

Jajjemän! Ni läste rätt! Om 11 dagar sticker jag till San Francisco. Den 25:e ska jag möta upp storebror med flickvän och 27:e kommer övriga familjen! Det kommer bli ett kärt återseende!

Nåja, om vi kommer tillbaka till nutiden: efter tågbiljetterna gick jag hem igen och lade mig på soffan för att surfa lite. Helt plötsligt vaknar jag upp av att klockan är runt fyra, halv fem på eftermiddagen när Robin från 111 kommer och väcker mig. Han ville låna mobil för att ringa taxi, fast det dröjde en stund då de inte hade så värst bråttom. Runt tjugo i sex kom taxin som skulle ta honom iväg härifrån.

När han och Emil, en annan snubbe från 111, hade åkt passade jag på att dra en beställning från Domino´s. Jag var så jävla hungrig. Hade typ inte käkat någonting på hela dagen.

Resten av kvällen handlade bara om att chilla, och chilla det gjorde jag med Dan. Vi lirade lite Super Mario Bros. Wii ett tag. Det var kul, fast det var inte riktigt samma känsla som att spela på Super Nintendo eller Gameboy. Runt tolvtiden gick jag ner igen. Jag hade som mål att lägga mig innan ett. Var väl inte vaken så jäkla mycket senare, men jag råkade däcka i soffan igen. Och vaknade klockan kvart i fyra. Det var bara att plocka ut linserna och lägga sig i sängen.

Och inte helt otippat (märker att jag skriver så rätt ofta när jag sammanfattar) för det oss till onsdagen. Vaknar tolv, somnar om och stiger upp runt kvart över två. Sticker upp till 224 och kollar när Robin och Anton spelar något spel på Wii. Sedan har jag bara tagit lugnt, käkat lite, surfat och nu sitter jag precis utanför lägenhetsdörren med datorn i famnen. Om några minuter ska jag upp till 244 igen för att fika. Det blir typ en avskedsfika då Anton och Robin åker imorgon. Jag tror att Anton ska åka hem medan Robin ska till San Francisco.

Nu vet ni vad jag har haft för mig. Hoppas att ni har det bra där hemma i Sverige!


Ps: Håller på att tänka de gamla Karate Kid-filmerna. Jag ska kolla de så fort första filmen är klar. Jag tror faktiskt inte jag har sett de gamla filmerna någon gång så det ska bli intressant.

Taco Bell is my savior. Well, sort of...

Greetings from Santa B...

Nu måste ni ju hålla med om att det börja bli lite uttjatat! Jag menar, jag har inlett nästintill alla mina inlägg med just den frasen. Jag funderar på att göra såhär: jag tar en paus från att skriva den frasen tills jag börjar nästa termin. Låter det som en bra deal?

Hursomhelst, jag vet att jag har varit väldigt slö på att blogga, men jag lovar att jag ska bli bättre. Här följer en sammanfattning av vad som har hänt sedan senaste inlägget.

På lördagskvällen stack jag, Daniel, Viktor och Zoe ner på stan där vi käkade på The Habit. Det blev som en sorts avskedsmiddag då Daniel och Viktor skulle sticka hem till Sverige på söndag. Som vanligt levererade The Habit på hög nivå! Direkt efteråt funderade vi huruvida vi skulle ta taxi hem, men istället gick vi helt spontant in till en antikaffär på State Street. Den dök bara upp när vi gick förbi den.

När jag var yngre tyckte jag alltid det var jobbigt när morsan skulle in i sina antikaffärer/loppmarknader och leta efter "fynd", men jag har sett tendenser till att jag har börjat ävra hennes sinne för "fynd". Det var i och för sig inte alls svårt när det fanns så mycket coola prylar där! Affären hade allt från gamla vinylskivor och romerska mynt till häftiga skyltar samt hör och häpna: en didgeridoo! Jag hittade till och med den sista julklappen! Vem den är till och vad det är kan jag som vanligt inte avslöja på grund av yrkesprofessionella skäl.

Här följer lite bilder från lördagskvällen!


En stor spegelkula eller vad det nu var för något. Daniel hittade en gitarr som saknade två strängar.


Jag bad Zoe att ta ett kort. Återigen, jag vet att jag borde raka mig. Det ser faktiskt förjävligt ut. När tiden är mogen...


Daniel hittade en schyst kappa... typ.


Den som fattar: good for you! Den som inte gör det... använd ordlista.

Och det var så jag spenderade lördagskvällen!

På söndagen blev jag väckt där vid halv elvatiden på morgonen efter alldeles för få timmars sömn. Har bara mig själv att skylla för det. Hursomhelst, Jag blev väckt för att Daniel och viktor skulle åka iväg inom en halvtimme eller så. Jag klädde på mig, slängde i mig linserna och försökte piggna till. Till slut var det dags för Daniel och Viktor att åka iväg. Det blev avsked med handskakningar och kramar, ett sådant avsked där man vet att man kommer träffa folk inom snar framtid igen. Några bilder tog jag också.


Viktor tyckte säkert det skulle bli skönt att få komma hem ett tag. Zoe agerade chaufför åt grabbarna.


Jag vill minnas att Dan följde med som reservchaufför.


Robin följde med som sällskap.


Daniel tyckte nog säkert också att det skulle bli skönt att få komma hem ett tag.


Sista minutrarna innan avfärden. Ifall Daniel eller Viktor läser detta: ha en riktigt god jul och ett gott nytt år hemma i Sverige! Ladda batterierna inför nästa termin!

Så eftersom ingen av mina rumskamrater var hemma under större delen av förmiddagen/eftermiddagen hade jag ganska många timmar att döda. Jag insåg också att jag hade ganska långtråkigt. Självklart är det skönt att vara ensam ibland, fast den här gången var jag nästan lite för ensam. Vid fyratiden på eftermiddagen ungefär kom Robin hem från LA, bara för att minuten senare sticka till tjejerna på Haley House och vara borta typ halva kvällen. Det var då som min frälsning kom: Emil och Gustav från 224 skulle sticka och käka på Taco Bell! Jag hängde självklart med.

För de som inte har hängt med så käkade jag på Taco Bell för första gången under fredagen. Jag blev typ frälst. Den här gången käkade jag en XXL Chalupa combo plus några soft tacos. Den var riktigt god!

Senare under kvällen/natten gjorde jag absolut ingenting. Eller det är i och för sig en lögn. Jag glodde på TV, surfade, spelade tetris och lyssnade på lite musik. Och lade mig gjorde jag alldeles för sent.

Inte helt otippat tar det oss till måndagen. Vaknar av något form av oväsen. Kanske var något byggnadsarbete. Fast det övergick sedan till barnskrik. Vanligtvis skriker barn lite grann när de gråter. Alla vet hur det känns/låter.

Ta då den känslan och gångra den med 10 000! SÅ jävla högt som den där ungen skrek skulle man kunna tro att någon antingen har:

a) avlidit
b) kidnappat ungen
c) vägrat köpa den där leksaken på leksaksaffären

Tycker det är bra typiskt att det inte fanns någon vuxen i närheten som kunde få tyst på ungen. Den här grabben/flickan fick ändå hålla på att skrika sönder sitt adamsäpple i typ 15 minuter. Jag vet inte om det var det exakt, men något i den stilen.

Till slut slutade ungen skrika och jag bestämde mig för att stiga upp. Egentligen har ingenting spännande hänt under dagen. Jag har bara tagit det lugnt största delen av dagen. Jag har varit hos Robin i 111 och druckit kaffe samt filosoferat lite grann om allt möjligt. Fast höjpunkten var nog ändå där runt halv sju, sjutiden! Gissa vad?



Oh yeah! Det blev Taco Bell IGEN! Var icke oroliga! Allt på brick är inte mitt. Men mycket var mitt... Till mitt försvar: det enda jag hade käkat under dagen var två pepparkakor. Och druckit två koppar kaffe.

Det blev sannerligen en fin avslutning då alla tre som jag käkade med (Emil från 224, Elin och Jennie från 117) ska åka tillbaka till Sverige på tisdagen om jag inte missminner mig.

Under resten av kvällen har jag hängt en stund i 224 och kollat lite Family Guy på TV, kollat Conan hemma hos mig och sedan stekt lite korv med Robin (alltså mina rumskamrat, för att inte förväxla med Robin i 111). Gick sedan över till 111 och hängde en stund. Och käkade mer korv.

Och så har mina dagar sett ut! Imorgon ska jag till skolan och få mitt brev från CSN underskrivet så jag funderar på att försöka sova snart. Hoppas att ni har det bra där hemma i Sverige!

My roommates are leaving soon

Greetings from Santa Barbara! Nu tycker jag det är på tiden att ni får ta del av vad jag har haft för mig sedan inlägget den sena onsdagsnatten.

Jag beslutade mig för att vaka under natten inför min final. Jag hade säkert kunna lägga några timmar på att sova inför provet, men jag var rädd att jag skulle försova mig så jag offrade mig en sista natt, bara för att försäkra mig om att inte försova mig. Jag satt uppe och pluggade, kollade på TV och surfade för att försöka slappna av inför det kommande provet.

Vid sjutiden på morgonen började jag gå mot skolan. Jag tänkte att jag skulle hinna sitta i biblioteket och plugga lite till med en kopp kaffe innan provet. Så blev dock inte fallet då biblioteket inte öppnade förrän halv åtta. Under tiden som jag väntade tog jag kort på den alldeles underbara soluppgången.


Det är nog en ny potentiell all-time classic på gång!


Den här gången från en utkiksplats. Fortfarande lika nice!

Provet startade klockan åtta och vi fick på oss till klockan tio att skriva färdigt. Hur tycker då jag att det gick? Om jag ska vara ärlig var det inte världens svåraste prov, men jag tänker inte ta ut någonting i förskott. Jag hoppas bara att jag fick tillräckligt bra på provet. Nu gäller det bara att hålla tummarna att det gick vägen.

Efter provet följde jag med David och Briitta, en tjej som också läser journalistik, till The Channels Lab en sväng och direkt efter det gick jag och sålde mina böcker jag använt under terminen. Jag fick tillbaka 67 dollar sammanlagt. Det var härligt! Dessutom var det första gången jag fick hålla i en 50 dollarssedel. Bara så att ni vet...

Kort därefter gick jag hem och chillade ett tag innan jag gick till gymmet för att fixa färdigt min sista fast fitness session. Nu är jag äntligen klar med den kursen! Jag kommer inte att läsa någon idrottskurs nästa termin, men jag ska försöka hitta någonting annat jag kan göra istället för gymmet. Det återstår dock att se hur det går.

Resten av torsdagen gick åt till att chilla, slumra till i soffan, chilla mer, slumra till i fåtöljen och sedan bege mig till Spearmint Rhino för att använda min kod jag fick i söndags.

Problemet var bara att jag inte kunde använda den. Dörrvakten dubbelkollade med vice president och sa att de inte hade något sådant erbjudande. Antingen har jag missförstått konceptet eller så har jag blivit lurad. Nåja, skit samma! Jag kände mig inte så värst sugen i alla fall. Kan i och för sig bero på att jag gick dit själv.

På vägen hem, närmare bestämt vid boten av Cliff Drive, så såg jag några brandmän och en brandbil. Jag gick och frågade vad som hade hänt och detta var vad som hade hänt:


Någon hade ställt en soffan på en refug och sedan tänt på den. Var väl onödigt! De hade kunnat ge den till mig.

Sedan hände inte så överdrivet mycket mer under torsdagen.

Fredagen började väldigt härligt! Det var då jag, Emil och Dan bestämde oss för att sticka till Taco Bell för att käka. För mig var det första gången någonsin! Inte blev jag besviken heller! Käkade en Chicken Enchilada Combo och den var inte tokig alltså! Innan vi stack hem beställde jag med mig fyra stycken soft tacos för att konsumera vid ett senare tillfälle.

På eftermiddagen, ungefär vid femtiden tror jag, började jag och Viktor kolla på Kick-Ass. Filmen var helt okej faktiskt. Det var lite komiskt att en av karaktärerna i filmen hette Big Daddy.

En jävla skräll! Det är vad jag har att säga.

Vid elvatiden på kvällen stack jag, Daniel, Dan och Gustav till Spearmint Rhino. Det visade sig vara mycket bättre än idén jag hade under torsdagen om att gå själv. Det blir som inte riktigt samma sak ifall man går dit själv. Det länns bara märkligt, ungefär som att det är menat att man ska gå dit med ett gäng grabbar. Typ två timmar senare beslutade vi oss för att fara hem igen, och nog var det en ganska fin avslutning på terminen. Direkt efteråt hämtade vi käk från Donken bara för att sätta guldkant på kvällen.

Nu är det lördag kväll. Jag steg upp runt tjugo i fem. Jag var vaken väldigt, väldigt sent i natt och gjorde så gott som ingenting. Glodde lite TV, surfade, lyssnade på musik... Just ja! Jag skypade med Jocke och Jennifer i natt också! Hursomhelst, det enda jag har hunnit göra idag är att kolla när Dan städade sin bil, gått upp till 224 och kollat läget, käka pepparkakor och filmat lite med Daniels kamera när de höll på att packa. Daniel och Viktor sticker hem till Sverige över julen imorgon.

Det känns surrealistiskt på något sätt. Självklart trist att de åker, men vi ses ju igen om drygt en månad. En månad kan gå sjukt jäkla snabbt!

Kvällens planer har jag ingen aning om, men vi får se om det blir att sticka ner på stan och käka eller något.

Hoppas att ni har det bra där hemma i Sverige!

The Final Final

Greetings from Santa Barbara! Den här dagen har varit helt okej, fast morgonen var bara frustrerande. Jag skulle ha min final presentation i Digital Imaging idag. Klockan elva skulle jag närvara på lektionen och jag såg nästan fram emot det. Att få berätta om hur jag gick tillväga, få min kritik på det och sedan vara klar. Vad tror ni händer istället?

Självklart försover jag mig. Jag vaknar när klockan är ungefär kvart i ett! Det är så jävla typiskt att jag aldrig går upp när klockan ringer. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra för att jag ska kunna gå upp direkt. Måste komma på något vettigt system som passar mig.

Hursomhelst, jag torskade 30 poäng på grund av frånvaron. Jag bestämde mig för att gå till gymmet, men innan jag gick dit gick förbi min lärare i Digital Imaging, Mike Gallegos (uttalas Gajjegoss), för att be om ursäkt att jag inte närvarade på lektionen och tackade honom för den här terminen.

Vad tycker jag då om den här kursen jag har läst? Jävligt kul och intressant! Har verkligen varit ett nöje att lära sig Photoshop. Det som var grymt var att jag var en renodlad nybörjare i början av den här terminen, och nu kan jag ändå hantera rätt många verktyg. Mike har varit riktigt bra på att lära ut på ett effektivt sätt. Utöver hans måndagslektioner, där han går igenom vad vi ska göra under veckan, lägger han även upp filmklipp på Moodle där han går igenom samma sak så man har möjlighet att lättare komma ihåg vad som sades. Det är ändå att jag mot slutet av terminen upptäckte att det var helt okej att önska låtar på onsdagslektionerna. Hade jag fått veta det tidigare hade jag lätt gjort det varje vecka!

Den kursen är nu ett avslutat kapitel. Självklart kommer jag att fortsätta leka med Photoshop. Det kommer säkert att inträffa nästa termin också då jag har Mike i Web Design.

Vi går vidare nu! Efter att jag hade tackat för terminen gick jag till gymmet och körde där ett tag. Det enda jag har kvar nu att göra är ett fast fitness-pass. Det ska jag göra imorgon efter min final i Journalism 101.

Oh, yeah. Jag har min absolut sista final om några timmar. Jag har spenderat åtskilliga timmar under kvällen till att plugga inför det här provet. Det är min sista chans att försöka briljera och visa att jag faktiskt har lärt mig någonting under det här året. Gör jag inte bra ifrån mig på det här provet och får sämre betyg än C inte bara på provet, men även i hela kursen, kommer jag aldrig att förlåta mig själv. Nu förstår ni vad jag har att göra med.

Så om ni har några tummar lediga: håll de för mig vid femtiden på eftermiddagen där hemma i Sverige! Det är nämnligen då jag påbörjar det provet som kommer att avgöra hur framtiden blir. Jag kan behöva alla tummar jag kan få.

I övrigt hoppas jag att ni har det bra där hemma i Sverige!


Ps: Jag glömde ju fullständigt bort att nämna en viktig grej! Jag fick 200 poäng på min final i Digital Imaging...

Av 200 poäng! Hur jävla nice är inte det?!

One thing done, and some more shit to go

Greetings from Santa Barbara! Idag har det varit riktigt härligt väder. Sol och minst 20 plusgrader är inte direkt det decemberväder jag är van vid, men jag klagar inte.

Vad har jag då gjort en sålig decemberdag som denna? Inte så överdrivet mycket. Har haft mitt sista staff meeting för den här terminen. Det enda vi gjorde var bara att lyssna på de sista story presentationerna och fotograferna visade sina sista portfolios. Ja, det och så käkade vi lunch! Käket fixades från Silvergreens. Det var kyckling- och kalkonsmörgåsar, pastasallad, fruktsallad, kakor och som grädde på moset:


Ni ser den där lila grejen på tallriken? Det där är en Tie Dye Cheesecake. Jag tror i alla fall att det hette så. Den var riktigt mumsig! Finns säkert en massa recept på internet för intresserade.

I och med detta var detta alltså sista lektionen på The Channels för den här terminen. Det har varit en väldigt intressant skara personer i kursen. Och inte minst lärorik! Den här kursen har bara gjort mig mer införstådd på vilket jäkla jobb som ligger bakom en skoltidning. Kommer nog bli ännu mer införstådd nästa termin! Det är nästan så att jag ser fram emot det.

Sedan gick jag hem och fortsatte plugga inför min final. Jag tänkte även passa på att fixa färdigt min portfolio för photojournalism. Tänkte ta med mig bilderna vi skrev ut förra veckan och köpa en portfolio från skolans book store. Det var bara ett problem som uppstod innan jag skulle sticka till skolan.

Jag hittade ju inte mina jävla bilder! Det var som att de hade försvunnit ut i tomma intet! Jag letade igenom hela lägenheten utan resultat. Hur fan kan bilder bara försvinna sådär, tänkte jag.

Nåja, jag hade bråttom och hann in fortsätta leta efter bilderna. Innan kvällslektionen började sa jag till min lärare (Mike Eliason heter han för övrigt, om jag inte har nämnt det tidigare) att jag hade tappat bort bilderna och frågade om jag fick försöka hitta de till imorgon, och det fick jag. Schyst det!

Lektionen började. Någon kvinna kom och malde på i 20 minuter om någon grej till iPad och någon kurs hon kommer att ha nästa termin. Sedan var det dags: våran final i Photojournalism. Och hur tyckte jag att det gick? Tja... jag hade pluggat igenom alla svaren från förra provet vi hade. 90% av frågorna vi hade på vårat midterm hade vi även på våran final.

Jag skämtar inte! Högst 7 frågor var nya. Tur för mig då att jag hade pluggat hela gårdagskvällen och en stund tidigare idag med att pränta in svaren.

Nu får vi hålla tummarna och hoppas att det går vägen! Sedan fick vi uppleva den bästa avslutningen på kursen: pizza slices från inget ställe mindre än just Domino´s! Så jävla god avslutning! I övrigt kan jag bara säga att den här kursen har varit intressant även om jag har lyckats somna nästan varje gång. Det är kunskaper som kan vara väldigt bra att ha i bakhuvudet, att veta "the story behind the story", som Mike själv uttryckde det.

Efter det har jag bara varit hemma och chillat. Och gissa vad jag hittade bakom bokhyllan, om inte mina portfoliobilder? Det var det enda stället jag inte skänkte en tanke på att leta på.

Bra där, Anders. Bra där...

Snart börjar Conan igen så det blir väl att kolla på det. Sedan får jag se om jag orkar plugga någonting, fast det vore skönt att ta lite ledigt ikväll. Fast å andra sidan så kan jag ju ta ledigt när jag har jullov och förhoppningsvis har alla kurser godkända. Jag vill fan inte behöva lämna det här landet riktigt ännu! Det känns som att jag har mer att åstadkomma här så det vore nog en bra idé att slänga på det sista kolet jag har för att säkra nästa termin.

Nåja, nu ska jag sluta filosofera i allmänt svängrum. Hoppas att ni har det bra där hemma i Sverige!


Ps: Idag är det på dagen exakt 4 månader sedan jag anlände till Santa Barbara! Jag kom alldeles precis på det! Det är ju helt sjukt!

Life isn´t about finding yourself

Greetings from Santa Barbara! Idag har jag inte haft någon lektion så jag passade på att ligga och dra mig i sängen länge idag. Närmare bestämt till halv tre, tretiden ungefär. Har bara varit på gymmet, sedan stuckit till donken och käkat, tagit en kaffe på Good Cup för att sedan åka hem. För tillfället gör jag inte alls mycket, men snart ska jag börja plugga inför min final i photojournalism imorgon. Jag vill göra bra ifrån mig. Jag måste göra bra ifrån mig...

Jag har inte så mycket mer att säga för tillfället. Just ja! Jag köpte en riktigt cool mugg på Good Cup när jag var där! En svart mugg med ett citat i vit text. Ni ska få se muggen, och citat får bli dagens smarta ord!


Life isn´t about finding yourself. Life is about creating yourself.

Med de orden avslutar jag detta inlägg. Hoppas att ni har det bra där hemma i Sverige!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0