2012
Okej, när jag sitter här med en snart tom flaska Jolt Cola börjar det bli dags för ytterligare en recension. Denna gången av filmen 2012.
För de som inte har sett filmen: läs inte den här recensionen! Den innehåller mycket spoilers angående filmen. Är väl inte så kul att kolla filmen efteråt, eller hur? Kanske är en smakfråga...
http://www.picturedromebognor.com/2012_poster.jpg
Handling
Filmen tar sin början under 2009 när en man vid namn Adrian Helmsley besöker Indien där det har gjorts en fruktansvärd upptäck. Ett ämne som på engelska kallas för Neutrinos (kommer inte ihåg vad det hette på svenska) från en jättelik solfackla börjar agera som mikrovågsstrålning. Fast det är inte här själva filmen börjar. Under tre års tid hinner det hållas ett G8 någonstans, någon shejk hinner förhandla om någonting på ett hotellrum och diverse andra händelser som verkar som förberedelser.
Detta för oss inte helt otippat till året som filmen utspelar sig på, nämligen år 2012. Huvudpersonen i filmen heter Jackson Curtis (eller Curtis Jackson, båda skulle passa bra som efternamn). Sedan tidigare är Jackson skild från Kate som nu bor tillsammans med deras två barn, Noah och Lily, och en plastikkirurg vid namn Gordon Silberman. Jackson åker iväg med sina barn på en campingresa till Yellowstones nationalpark. Detta bara för att upptäcka att delar av nationalparken är avspärrade. De överträder avspärrningen och genast kommer en stor militärkonvoj och för iväg de.
På väg därifrån stöter Jackson på en konspirationsteorist vid namn Charlie Frost. Han är övertygad om att världen kommer gå under den 21 december 2012. Dagen därpå, tja... det är då allting faller samman. Några dagar tidigare hade det börjat uppkomma en massa sprickor i vägarna och några jordbävningar, men nu börjar allt som sagt att falla samman. Jackson åker för att rädda sin familj, och sedan måste de fly för sina liv och försöka förstå vad som försiggår.
Regissören
Inte helt obekant på denna typen av filmer har vi regissören Roland Emmerich. Tidigare har han stått för filmer som Independence Day, Godzilla och The Day After Tomorrow. Vem glömmer väl Independence Day med Will Smith och andra? Aliens invaderar jorden, USA går till motattack, and so on and on...
Vad tyckte då jag om filmen?
Jag visste först helt ärligt inte att det var han som hade regisserat Independence Day. Det är en kultrulle som kan vara kul att se ibland. Nu kommer jag lite bort från själva ämnet, men ville bara säga det.
Inför denna filmupplevelse så kände jag på mig att den antagligen skulle vara ganska förutsägbar. Lite fara, lite mer spänning, lite mer fara, lite mer spänning och självklart: ett gott slut. Något annat kanske ses som märkligt. Jag måste säga att storyn var rätt fängslande, och någorlunda genomtänkt. Från första början fanns det alltid någonting man fick sitta att grubbla lite över allteftersom filmen pågick. Dock var det endast några få detaljer som man inte behövde klura på särskilt länge. Nästan som att regissören ville avslöja detaljerna lite tidigare. Jag kanske överdriver nu, men förhoppningsvis finns det någon logik i det jag skriver.
Man kan välja att ta dessa teorier om världens undergång med en nypa salt, eller så kan man tro på de nästan fanatiskt. Vanligast är nog ändå att man är lite mittemellan, i alla fall jag. Dock kommer jag inte tro mer på världens undergång efter att ha sett den här filmen. Filmen känns inte alls engagerande. Visst, spänning och fara i all ära, men detta kändes bara som ytterligare en film i mängden. Den sticker inte ut desto mer förutom coola specialeffekter (det ska filmen ha cred för). Skådespelarna som medverkar i filmen (John Cusack m.f.) sköter sitt jobb utan desto mer trovärdighet. Missförstå mig inte nu. De gör ett bra jobb, Men ibland känns det bara inte trovärdigt. Faktum är, det känns ofta som att de bara gör sitt jobb utan desto större passion. Lite skrik, lite spända miner, lite tårar o.s.v.
Jag tror inte mer på världens undergång efter att ha sett den här filmen mer än... jag kommer faktiskt inte på en bra liknelse för detta. Och nu ställer jag mig frågan: var det värt två och en halv timme i en biosalong för att sitta och kolla en amerikansk action/drama där det i slutändan är amerikaner som räddar dagen? För delvis underhållning och specialeffekters skull: jo, lite grann. För budskap, engagemang eller rädsla för världens undergång: inte direkt.
Ja, jag är medveten om att kineserna hjälpte till att bygga "arkerna", men ändå.
Mitt betyg
3 av 5 toasters. Lite kanonkul.
Nu blir det lite Premier Leauge fotboll på tv och sedan kanske lite telefon.
Later.
För de som inte har sett filmen: läs inte den här recensionen! Den innehåller mycket spoilers angående filmen. Är väl inte så kul att kolla filmen efteråt, eller hur? Kanske är en smakfråga...
http://www.picturedromebognor.com/2012_poster.jpg
Handling
Filmen tar sin början under 2009 när en man vid namn Adrian Helmsley besöker Indien där det har gjorts en fruktansvärd upptäck. Ett ämne som på engelska kallas för Neutrinos (kommer inte ihåg vad det hette på svenska) från en jättelik solfackla börjar agera som mikrovågsstrålning. Fast det är inte här själva filmen börjar. Under tre års tid hinner det hållas ett G8 någonstans, någon shejk hinner förhandla om någonting på ett hotellrum och diverse andra händelser som verkar som förberedelser.
Detta för oss inte helt otippat till året som filmen utspelar sig på, nämligen år 2012. Huvudpersonen i filmen heter Jackson Curtis (eller Curtis Jackson, båda skulle passa bra som efternamn). Sedan tidigare är Jackson skild från Kate som nu bor tillsammans med deras två barn, Noah och Lily, och en plastikkirurg vid namn Gordon Silberman. Jackson åker iväg med sina barn på en campingresa till Yellowstones nationalpark. Detta bara för att upptäcka att delar av nationalparken är avspärrade. De överträder avspärrningen och genast kommer en stor militärkonvoj och för iväg de.
På väg därifrån stöter Jackson på en konspirationsteorist vid namn Charlie Frost. Han är övertygad om att världen kommer gå under den 21 december 2012. Dagen därpå, tja... det är då allting faller samman. Några dagar tidigare hade det börjat uppkomma en massa sprickor i vägarna och några jordbävningar, men nu börjar allt som sagt att falla samman. Jackson åker för att rädda sin familj, och sedan måste de fly för sina liv och försöka förstå vad som försiggår.
Regissören
Inte helt obekant på denna typen av filmer har vi regissören Roland Emmerich. Tidigare har han stått för filmer som Independence Day, Godzilla och The Day After Tomorrow. Vem glömmer väl Independence Day med Will Smith och andra? Aliens invaderar jorden, USA går till motattack, and so on and on...
Vad tyckte då jag om filmen?
Jag visste först helt ärligt inte att det var han som hade regisserat Independence Day. Det är en kultrulle som kan vara kul att se ibland. Nu kommer jag lite bort från själva ämnet, men ville bara säga det.
Inför denna filmupplevelse så kände jag på mig att den antagligen skulle vara ganska förutsägbar. Lite fara, lite mer spänning, lite mer fara, lite mer spänning och självklart: ett gott slut. Något annat kanske ses som märkligt. Jag måste säga att storyn var rätt fängslande, och någorlunda genomtänkt. Från första början fanns det alltid någonting man fick sitta att grubbla lite över allteftersom filmen pågick. Dock var det endast några få detaljer som man inte behövde klura på särskilt länge. Nästan som att regissören ville avslöja detaljerna lite tidigare. Jag kanske överdriver nu, men förhoppningsvis finns det någon logik i det jag skriver.
Man kan välja att ta dessa teorier om världens undergång med en nypa salt, eller så kan man tro på de nästan fanatiskt. Vanligast är nog ändå att man är lite mittemellan, i alla fall jag. Dock kommer jag inte tro mer på världens undergång efter att ha sett den här filmen. Filmen känns inte alls engagerande. Visst, spänning och fara i all ära, men detta kändes bara som ytterligare en film i mängden. Den sticker inte ut desto mer förutom coola specialeffekter (det ska filmen ha cred för). Skådespelarna som medverkar i filmen (John Cusack m.f.) sköter sitt jobb utan desto mer trovärdighet. Missförstå mig inte nu. De gör ett bra jobb, Men ibland känns det bara inte trovärdigt. Faktum är, det känns ofta som att de bara gör sitt jobb utan desto större passion. Lite skrik, lite spända miner, lite tårar o.s.v.
Jag tror inte mer på världens undergång efter att ha sett den här filmen mer än... jag kommer faktiskt inte på en bra liknelse för detta. Och nu ställer jag mig frågan: var det värt två och en halv timme i en biosalong för att sitta och kolla en amerikansk action/drama där det i slutändan är amerikaner som räddar dagen? För delvis underhållning och specialeffekters skull: jo, lite grann. För budskap, engagemang eller rädsla för världens undergång: inte direkt.
Ja, jag är medveten om att kineserna hjälpte till att bygga "arkerna", men ändå.
Mitt betyg
3 av 5 toasters. Lite kanonkul.
Nu blir det lite Premier Leauge fotboll på tv och sedan kanske lite telefon.
Later.
Kommentarer
Postat av: johanbliixt
Dom hade en del snygga effekter men mycket mer än så tycker jag inte det va :/
Trackback
