Vardagshjälte

Jag är sen med att köpa julklappar. Inget snack om saken. Inte för att jag har köpt många julklappar, har faktiskt bara en julklapp jag kommer att ge. Fast den är ändå till hela familjen så det ska inte ses som en nackdel. Det gjorde jag efter mitt möte med jobbcoachen som slutade för snart en timme sedan.

Hos jobbcoachen var det ungefär samma sak som vanligt. Kontakta hit, kontakta dit. Jag anser mig i alla fall vara klar med mitt CV och Personliga brev. Vi får se när nästa möte blir. Har nämligen inte bestämt något datum, men runt vecka 3 blir det mest troligt.

Om vi nu återkommer till julklappsjakten: det gick ganska snabbt. Några sekunder, kanske minuter. Jag visste direkt vad jag skulle köpa så att jag slapp allt krångel. Det enda krånglet som mest troligt kommer upp rätt snart är att jag måste slå in julklappen ordentligt. Jag gjorde en liten snabb invirning på plats, men den täcker endast halva paketet. Tanken som räknas, men lite jävla snyggt inslagna paket måste det ju finnas under granen. Trots allt så är det ju julafton på torsdag. Om jag ska vara helt ärlig så har jag inte hamnat i den där riktiga julkänslan ännu. Jag vet inte vad det beror på. Kanske börjar jag bli gammal? Vem vet?

Måste bara tillägga att jag till och med har kommit på ett ganska enkelt julklappsrim till paketet. Det bara dök upp i skallen första gången jag hade tanken på att köpa den julklappen. Enkelt, fyndigt och kanske en liten, ytterst liten, gnutta julstämning.

Nu måste jag fixa någonting att äta. Svälter nästan ihjäl.

Later.