Potatissallad och whisky
Jag lever visst upp till mitt bloggnamn nuförtiden. I alla fall enligt Fanny och Andreas. Kanske Mattias.P och Martin.P också.
Gårdagen var jobbig första halvan av min vakna tid då jag drabbades av lite migrän. Fast jag for ändå till Tobbe och kollade film där runt 15-tiden (Star Wars Episod VI: Jedins återkomst) och efter det så mådde jag grymt bra.
Kvällen fortsatte och vi bestämde oss för att kolla ytterligare en film, nämligen Batman Returns. Och efter det kollade vi Carlito´s way, men i pauserna zappade vi över till Batman Forever.
Sedan var det väl dags att fara hem, antar jag. Fast det blir ju inte alltid som man hade tänkt sig. Jag kör, nästan bokstavligt talat, bara runt knuten och där står en massa jävla pers som vill ha skjuts någonstans. Efter en stunds körande var det Fanny, Andreas, Mattias.P och Martin.P kvar. De fyra körde jag runt ett bra tag, fast de tog sig en liten paus för att dricka whisky och käka potatissallad.
En ytterst originell kombination, om ni frågar mig.
Mattias (t.v) käkar för fulla muggar medan de andra bara ser glada ut. Speciellt Andreas, eller Antti som han kallas, som håller i whiskyn. Kan passa på att lägga till lite fakta angående käket, om jag fattat det rätt:
jag tror att A-laget i fotboll hade haft någon form av lagfest vid ett ställe nära älven, därav maten och drickat.
Det hela urartade i ett matkrig mellan Fanny och Andreas (t.h). Fannys val av vapen: potatissallad. Andreas val av vapen: körsbärstomater. Martin (mitten) gjorde inte särskilt mycket, utan han var bara glad.
Klockan börjar närma sig tre på morgonen och jag börjar faktiskt bli lite less på att köra. Jag är redo att droppa av de någonstans, men jag övertalas ändå till att fara till Tärendö för att hämta upp Adam. Och ca 40 minuter senare, så sitter Adam i bagaget.
Där sitter Adam. Och en glassgubbe som Fanny alltid har velat ha. Hon tänkte väl att det var lika bra att ta chansen, så hon tog den.
Efter ett x antal gupp där stänkskärmarna tog i backen och flera minuters gnäll mellan Adam och Andreas senare släppte jag äntligen av de hos Adam. Och sedan var det bara att gasa hemåt.
Well... Jag kanske är en vardagshjälte, kanske inte. Jag kör mer på det senare alternativet. Kom och kalla mig Vardagshjälte när jag räddar en unge från ett brinnande hus! Kom och kalla mig Vardagshjälte när jag stoppar en misshandel! Kom och kalla mig Vardagshjälte... när jag lyckas göra någonting av större betydelse för någon annan än att plocka upp några som vill ha skjuts.
Nu skiter jag däremot i detta! Vad jag ska göra ikväll? Kanske träna fotboll och sedan ska nog jag och Tobbe kolla någon film är det väl tänkt. Sedan hem och sova inför jobbet.
Som sagt, nu skiter jag i detta, för nu tänker jag spela lite Deus Ex!
Later.
Gårdagen var jobbig första halvan av min vakna tid då jag drabbades av lite migrän. Fast jag for ändå till Tobbe och kollade film där runt 15-tiden (Star Wars Episod VI: Jedins återkomst) och efter det så mådde jag grymt bra.
Kvällen fortsatte och vi bestämde oss för att kolla ytterligare en film, nämligen Batman Returns. Och efter det kollade vi Carlito´s way, men i pauserna zappade vi över till Batman Forever.
Sedan var det väl dags att fara hem, antar jag. Fast det blir ju inte alltid som man hade tänkt sig. Jag kör, nästan bokstavligt talat, bara runt knuten och där står en massa jävla pers som vill ha skjuts någonstans. Efter en stunds körande var det Fanny, Andreas, Mattias.P och Martin.P kvar. De fyra körde jag runt ett bra tag, fast de tog sig en liten paus för att dricka whisky och käka potatissallad.
En ytterst originell kombination, om ni frågar mig.
Mattias (t.v) käkar för fulla muggar medan de andra bara ser glada ut. Speciellt Andreas, eller Antti som han kallas, som håller i whiskyn. Kan passa på att lägga till lite fakta angående käket, om jag fattat det rätt:
jag tror att A-laget i fotboll hade haft någon form av lagfest vid ett ställe nära älven, därav maten och drickat.
Det hela urartade i ett matkrig mellan Fanny och Andreas (t.h). Fannys val av vapen: potatissallad. Andreas val av vapen: körsbärstomater. Martin (mitten) gjorde inte särskilt mycket, utan han var bara glad.
Klockan börjar närma sig tre på morgonen och jag börjar faktiskt bli lite less på att köra. Jag är redo att droppa av de någonstans, men jag övertalas ändå till att fara till Tärendö för att hämta upp Adam. Och ca 40 minuter senare, så sitter Adam i bagaget.
Där sitter Adam. Och en glassgubbe som Fanny alltid har velat ha. Hon tänkte väl att det var lika bra att ta chansen, så hon tog den.
Efter ett x antal gupp där stänkskärmarna tog i backen och flera minuters gnäll mellan Adam och Andreas senare släppte jag äntligen av de hos Adam. Och sedan var det bara att gasa hemåt.
Well... Jag kanske är en vardagshjälte, kanske inte. Jag kör mer på det senare alternativet. Kom och kalla mig Vardagshjälte när jag räddar en unge från ett brinnande hus! Kom och kalla mig Vardagshjälte när jag stoppar en misshandel! Kom och kalla mig Vardagshjälte... när jag lyckas göra någonting av större betydelse för någon annan än att plocka upp några som vill ha skjuts.
Nu skiter jag däremot i detta! Vad jag ska göra ikväll? Kanske träna fotboll och sedan ska nog jag och Tobbe kolla någon film är det väl tänkt. Sedan hem och sova inför jobbet.
Som sagt, nu skiter jag i detta, för nu tänker jag spela lite Deus Ex!
Later.
Kommentarer
Postat av: Sandra
Låter bra, så man ska göra på helgerna :)
Jag har träffat kompisar och varit på beach handboll.
Trackback
