Vardagshjälte

Greetings from Santa Barbara! Det blev återigen en sen natt. Eller ja, sen blev den förvisso, men det hindrade inte mig...

Från att vaka!

Japp, det stämmer. Jag bestämde mig för att vaka förra natten. Vad jag då gjorde? Runt fyratide passade jag faktiskt på att läsa ikapp lite grann i fotoboken och knapra på salta pinnar (som införskaffades i samband med Super Bowl). Runt åttatiden påbörjade jag min fotouppgift samt drack lite kaffe med Kyles föräldrar. Ni kommer väl ihåg min granne Kyle? Marinsoldaten? Hans föräldrar och syskon var på besök under Super Bowl Sunday som också råkade vara hans födelsedag.

Varför det skulle vara av det ynkaste gnutta intresse för er vet jag inte. Men kaffet var riktigt gott!

Klockan ett var det i alla fall dags för multimedian igen. Gjorde klart en uppgift som var ganska enkel. Nu kommer vi att börja läsa om en snubbe vid namn Marshall McLuhan. Och vad vet jag då om den här snubben hittills utan att ha läst någonting om honom?

Enligt de som läste samma kurs förra året (dvs typ alla) så var det så sjukt jävla tråkigt. Gud vad jag ser fram emot att få läsa om den här snubben alltså...

Hursomhelst, på vägen hem började jag helt random snacka med någon tjej jag aldrig hade sett förut. Hon rabblade på om allt möjligt och jag kommer inte ens ihåg en fjärdedel av vad hon sa. Hon kånkade omkring på sitt egna keyboard och skulle till andra sidan campus. Gentleman som man är (räknas detta som skryt?) hjälpte jag henne att bära hennes keyboard till andra sidan campus för att sedan bege mig hemåt.

Väl hemma började jag ringa och maila runt efter lite källor för min story som ska vara klar på fredag. Det gick väl sådär, men jag fick ett svar lite senare på kvällen så nu måste jag ringa den personen imorgon för att få information. Men det återkommer jag till eventuellt imorgon.

Jag tänkte sedan börja laga käk, men jag hängde istället med Daniel till stan. Han skulle till någon klinik någonstans långt upp på State Street så jag hakade på. Jag var då så jävla trött efter förra nattens sömnbrist att jag satt och svamlade fram en massa random kommentarer som både fick mig och Daniel att garva.

Fy fan vad jag var svamlig alltså!

Medan han gick och blev undersökt eller vad han nu gjorde satt jag och väntade på honom. Lyckades däcka en stund tills han kom tillbaka och vi stack därifrån. Vid det här laget var jag så jävla hungrig. Anledningen till detta var att jag endast hade livnärt mig på salta pinnar sedan Super Bowl. Vi drog då till Panda Express för att fylla på tanken. Panda Express gör mig aldrig besviken.

Sedan drog vi en snabb sväng till Ralph's och handlade lite nödvändigheter så som smör, ost och mjölk. Eller ja... det var i alla fall det jag köpte. Direkt efteråt tog vi bussen hem.

Nu sitter jag mittemot Robin vid kökbordet med datorn i högsta hugg och funderar på vad fan jag ska ställa min källa för frågor imorgon. Jag har ju hela natten på mig att fundera ut några lämpliga frågor. I övrigt: hoppas att allting är bra med er där hemma i Sverige!


Ps: Helvete vad man kan klara sig länge på salta pinnar! Ren och skär bukfylla.