Vardagshjälte

Greetings from Santa Barbara! I skrivande stund har jag nyligen gått från att vara 20-åring till 21-åring! Fick en trevlig överraskning för ett tag sedan, men det berättar jag mer om snart.

Har ju trots allt min sista dag som 20-åring att berätta om!

Jag sov ungefär fyra timmar förra natten på grund av att jag höll på att snickra ihop lite frågor inför min intervju jag skulle ha klockan tio på morgonen. Man skulle kunna säga att det var väldigt omotiverande att stiga upp. Inte hjälpte det heller att det regnade och var kallt. Runt halv tio började jag knalla mot biblioteket där jag skulle ha min intervju, men när jag nästan var framme fick jag ett samtal från tjejen jag skulle intervju. Hon sa då att hon inte kunna komma och ville boka om intervjun.

Det var ju väldigt... nice. Nåja, jag har förståelse ifall hon inte hade tid. Vi har lyckats boka om intervjun till imorgon istället, så förhoppningsvis går det bra.

På grund av den uteblivna intervjun gick jag hem igen och chillade ett tag innan jag drog till cafeterian för lite käk innan multimedia. Som ni kanske har listat ut vid det här laget var multimedian lika tråkig som vanligt. Var tvungen att däcka ett tag. Jag skyller på multimedian och inte på tröttheten.

Jag gick sedan till Channels lab för att hämta ut en gratis t-shirt som vi ska ha under journalistikmässan veckan efter spring break. Det fick bli en röd. Passade även på att hämta ut en audio recorder för min kommande intervju.

Direkt efter det gick jag hem och förberedda lite bilder inför fotolektionen. Under två veckors tid har vi haft i uppgift att göra en story essay med hjälp av bilder. Jag körde på temat "morgon". Nedan följer bilder på Viktor som tog sig tid att agera modell åt mig.

Thanks, dude!


Viktor sträcker sig efter väckarklockan för att få slut på oljudet.


Inte var han taggad på att stiga upp heller. But a man gotta do what a man gotta do, right?


Viktor tänkte att lite kaffe skulle sitta fint på morgonkvisten.


En sak var i alla fall säkert: han kunde inte klaga på vädret.


Så han tog på sig sina skor...


Han tog sin väska...


Och så knallade han iväg till skolan för att lära sig musiknoter och annat nödvändigt.

The end. Jag tycker att jag har kompenserat för min bristande publicering av bilder den senaste tiden.

När jag väl hade fixat i ordning mina bilder gick jag till fotolektionen. Gissa om det regnade även då. Självklart var fallet så. Nåväl, jag kom till fotolektionen och laddade upp bilderna ni precis såg. När lektionen väl startade blev vi utskickade direkt för ytterligare en av våra "in class assignments". Denna gången skulle vi para ihop oss två och två för att ta lite annorlunda portträtt på varandra. Jag gick omkring med en snubbe vid namn Hampus som kom ifrån Motala. Vi fick till några schysta bilder i alla fall, men jag har inte lagt in de bilderna på datorn ännu. Om jag kommer ihåg kanske jag kan slänga upp de under helgen eller något.

Sedan satt vi mest och lyssnade på vad Jezaira hade att säga. Det hände egentligen inte så mycket mer. Vi laddade upp våra porträttbilder och sedan fick vi gå hem. Var hemma dryga timmen tidigare vilket var skönt. Kände direkt när jag kom hem att jag var lite hungrig så jag gick upp till 224. Där frågade jag ifall Emil och Dan ville hänga med till Taco Bell. Några minuter senare var vi på väg. Vi beställde vad vi skulle ha och drog sedan hem igen.

Ja, och det är väl egentligen det enda som hände... fram tills dess att klockan slog midnatt, amerikansk tid.

Det hela började med att Daniel och Viktor spelade och sjöng "Happy Birthday" just efter tolvslaget. Jag låg i sängen och förväntade mig inte någonting. Det var riktigt nice!

Men det slutade inte där!

Efter det fortsatte jag att chilla i sängen och för snart en timme sedan hörde jag ännu mer sång. Nu i form av "Ja må han leva". Jag hörde i alla fall Daniel och Robin.

Jag förväntade mig inte att mina rumskamrater, grabbarna i 224:an och Sophie skulle komma in med sång och... spana in detta:


En fet bit tårta! Dans mormor ska ha creds och ett stort tack för dalahästljuset.

Detta är ett bra tillfälle att tacka folket för uppvaktandet. Tack så mycket!

Nej, nu måste jag jobba lite grann med min story ett tag. Nu hoppas jag också att storyn blir någonting att hänga upp i granen. I övrigt: hoppas att allting är bra med er där hemma i Sverige!